En minimatta i min vävstol

Min 12-åring är lite fascinerad av vävstolen, den står precis utanför hans rum. Det har hänt några kvällar att han har satt sig bredvid mig och hjälpt mig väva, det har varit hur mysigt som helst. En kväll kom ut från sitt rum med en liten, liten matta som han vävt på dagis någon gång för evigheter sedan. Han kom ihåg att han hade vävt den med en pinne som han hade fört upp och ner i väven och vi konstaterade tillsammans att det är ju samma princip som vävstolen.

Jag frågade om jag fick göra om den till en nåldyna att hänga i vävstolen, för det är ju rätt bra att ha i närheten. Och det fick jag. Så nu har min son bidragit med en minimatta i Toras vävstol. Här väver vi samman generationerna :-)